peace and love del1

Det tog ett tag men nu tror jag att festivalupplevelsen i Borlänge har sjunkit in. Massa bra musik, skönt tälthäng med en vinkällare full med rosé, backstage med stora saccosäckar och skumpa, världens bästa tältkompisar och hur varmt som helst. Här kommer lite bilder från några de artister som vi kollade in. Tyvärr fattas Miike Snow men jag lovar det var också magiskt.

Vampire Weekend. Soligt, varmt och skönt gungig publik.

Vitalic. Kunde säkert ha varit bättre. Liten publik men lägst fram var det bra dans, vi träffade även en söt björn. Vissa av er känner säkert igen han. Jag vill inte veta varför.

Robyn. Helt underbar. Alla andra ord är överflödiga.

Lily Allen. Hon var sur och slö men jag tror det är hennes image.

Glesbyg’n. Vi såg bara se sista låtarna men de var guld ändå.

Jay-Z. Stort och coolt men även pinsamt ner i hårrötterna när han drog upp en tjej på scen. Som självklart skulle sjunga. Usch

fredag på ågatan

Hittade en mörkblå linnekavaj i mammas slänghög. Passar prefekt till en dutt Amarone Classico della Valpolicella. Väntar på att Emil ska sluta vara utbränd så vi kan göra vuxna saker. Skriva en matlista för nästa vecka, veckohandla för att sedan gå ut å käka indiskt. Jag tänker på det där lammet som fått sätta livet till. Den ska inte ha dött förgäves.

prestation

Jag är inte så nöjd med min prestation när det gäller träningen. Och särskilt inte nu under sommar. Mitt mål med träningen är lite svävande, kanske få lite mer muskler och bättre kondition. Orka mer och inte vara så trött. Vågen får säga vad den vill, föresten så verkar den ha stannat. Jag går varken upp eller ner i vikt.

Ok jag är inte stolt över mig själv. Så jag tänkte  att jag kan vara stolt över någon annans prestation. I dag var jag på ett träningspass, det var ett tag sen men det var bara välbekanta ansiktet på passet. Känner igen men känner ingen. I feel again you.

Så vem vill jag vara stolt över? Jo en tjej som tror verkligen har gett sig fan på att gå ner i vikt. Det har gått sakta men säkert. Och inte rasa i vikt med någon töntig pulverdiet som ändå ingen kan hålla mer än i ett halvår. Det var ett tag sedan jag såg henne och nu märkte jag verkligen hennes framsteg. Jag är så glad för hennes skull. Hon ser ut att må bra!

Jag hoppas verkligen att jag har rätt och att hon känner sig sjuktnöjd med sig själv.

Skämskudde

Förra lördagen uppnådde den aktningsvärda åldern av 26 år. Jag vågar nu äntligen titta upp från skämskudden och erkänna vad jag göra när igen annan ser eller hör rättare sagt. Jag lyssnar helt hämningslöst på Britney Spears, eller kanske inte precis hela tiden, det det skulle bli lite för smärtsamt. När jag är ute och promenerar och jag är inte sen att önska Brittan på träningspassen. Det är liksom hopp- och studs-vänligt. Stadsmutta.

Men hon eller ”hennes” musik är jämförbart med vackra kyrkor. Jag besöker gärna kyrkor när jag kommer till ett nytt ställe. Kliver in och tappar andan lite, det är ju så vackert och jag är inte ens i närheten av att vara religiös. Men varför skulle det inte vara vackert? Alla pengar och arbetskraft lades på kyrkan. Samma med Brittan.

Så jag försöker att inte skämmas. Jag skulle helst vilja att vi samlades och dansade genom stan i en koreografi som vi övat in i hemlighet. Och ljudet som hörs är:

Ha ha hi hi ha ha ho.

bild:minifig

trailer trash pink

Dagens nagellack: trailer trash pink

Jag gav mig själv en present idag. Pedikyr & manikyr på en salong här i Linköping. Har aldrig tidigare varit på pedikyr och det var riktigt najs. Ett litet minus var massagefåtöljen, inte särskilt avslappnande när fläsket dallrar så där. Jag sneglade lite på tanten bredvid, dubbelhakorna fladdrade ohämmat.

Det första jag fick göra var att välja ett nagellack, herreminge vad många olika det fanns. Hade hoppats på att få välja mellan typ 5st, nu blev det värre än när jag ska välja yoghurt på hemköp. Tillslut tog jag ett galet rosametallic lack. Usch så fint.

shopping med hjärtat

Jag har letat som en liten tryffelhund efter en vit stickad tröja. Svängde in på Myrorna, hittade en helt ok för 45:- och en pocket för en femma fick också följa med hem. La även två extra riksdaler på en snygg papperspåse:

Fanns olika att välja mellan, mitt val var enkelt.

snälla pappa

Dagens ord: stadsmutta

Pojken till pappan: Meeeen snälla snälla pappa kan inte vi skaffa en stadsmutta!!?

(En tjuvlyssning som en liten släkting gjorde tidigare i sommmar)

konsten att åka tåg

Min tanke var att sätta mig på det där nattåget. Sluta ögonen för att några timmar senare slå upp ögonen och helt magiskt vara i hemlandet. Så enkelt och smärtfritt. Tyvärr var vägen till det där tåget ganska krånglig. Det började med att jag tydligen skulle dricka ganska mycket rosé.

16.48
Jag vet inte vem jag ska tacka för dessa fina tunnlar under spåret i Linköping. Tack för det avlånga avloppet. Resorben lämnade min kropp som om den aldrig var meningen att drickas. Kramade min älskade hejdå. Jag hade förmodligen inte tagit mig till tåget överhuvudtaget om inte Emil hade hjälpt mig!

18.45
Snart sthlmcentral. Ungjävlarna skriker och skrattar på danska. En dag ska de också växa upp och sitta bakfulla och jävliga på ett trångt tåg och då ska minsann mina ungjävlar skrika lika högt i deras öron.

20.00
Midda (frukost). Mackan stannar. Tjoho! Jag har fantisera om en vaniljmunk hela vägen till sthlm. Jag älskar Sverige, det finns alltid en krämbulle runt hörnet. Jag kletar i mig krämbullan och mår ändå rätt hyffsat.

20.12
Tåget rullar mot The Norrland. Jag tänker att nu jävlar ska här sovas. Det händer aldrig. Det är kolsvart, det guppar och skumpar på. Det enda som var magiskt med den här tågresan var hur magiskt bakfull jag var. Och jag lovar mig själv att aldrig  dricka….så mycket innan jag ska ut å resa.

07.06
Tåget stannar i Bastuträsk.

skumt

Tänkt va roligt man kan ha med lite diskmedel i en fontän.

100 delar diskmedel 1 del fontän

bubbel

till slut lyckades jag forma skummet till en etta

Emil formade en frisyr